Infektionsporten är vanligen peroral (via tonsillerna och gastrointestinalkanalen) eller via mindre hudskador. Under viremistadiet som varar cirka två till tre dagar efter infektionstillfället (p.i.) finns virus i alla organ. Störst mängd virus finns vanligen i blåsepitel och blåsvätska, särskilt under första veckan p.i. De enda patologanatomiska förändringar som ses är blåsor och spår efter dessa. Lesionerna går inte att skilja histologiskt från dem som ses vid mul- och klövsjuka. En diffus encefalomyelit har rapporterats i samband med experimentell infektion.
-
Hoppa till andra menyn
-
- Afrikansk hästpest
- Afrikansk svinpest
- Aujeszkys sjukdom
- Aviär influensa/ Fågelinfluensa
- Bluetongue/ blåtunga
- Boskapspest
- Bovin spongiform encefalopati (BSE)
- Brucellos
- Avmagringssjuka (CWD)
- Elakartad lungsjuka (CBPP)
- Epizootisk hemorragisk sjukdom
- Får- och getkoppor
- Infektiös bovin rinotrakeit (IBR)/ infektiös pustulär vulvovaginit (IPV)
- Klassisk svinpest
- Lumpy skin disease
- Mjältbrand/ Antrax
- Mul- och klövsjuka
- Newcastlesjuka
- Paratuberkulos
- Peste des petits ruminants (PPR)
- Porcine reproductive and respiratory syndrome (PRRS)
- Rabies
- Rift Valley Fever
- Rots
- Scrapie
- Swine Vesicular Disease
- Transmissibla spongiforma encefalopatier/ TSE-sjukdomar
- Tuberkulos
- Vesikulär stomatit
- Virala encefaliter hos häst
- West Nile fever
- Infektiös hematopoietisk nekros (IHN)
- Infektiös Lax Anemi (ILA)
- Infektiös Pankreasnekros (IPN)
- Viral hemorrhagisk septikemi (VHS)
- Vårviremi hos karp (SVC)
- Djurslagsvis indelning av epizootisjukdomarna