Viruset har i andra länder visat sig kunna smitta olika fiskarter. Därför skulle sjukdomen få konsekvenser för ett flertal arter om den kom ut i ett svenskt vattenområde. Sjukdomen förekommer i Asien och flera europeiska länder. Norden anses fritt från sjukdomen. Den sjuka fisken är ofta mörkfärgad, har utåtstående ögon och en långsam andning. Fisken simmar slött med sporadiska hyperaktiva perioder. Vanliga fynd är också bleka gälar, en utspänd buk pga. vätska i bukhålan samt små blödningar i hud och gälar. Öppnar man fisken hittar man blödningar i inre organ inklusive muskulatur, simblåsa och hjärna. Ibland ser man också vita härdar på grund av celldöd i lever och njure
Vårviremi hos karp orsakas av rhabdovirus. Sjukdomsutbrott sker ofta under vårperioden då vattnet är varmare.
Kräftdjur och iglar kan fungera som vektorer och överföra viruset till fiskar. Fåglar som äter fisk t.ex. häger har visat sig kunna överföra virus kortare distanser. För att diagnostisera sjukdomen uttas virusprov från njure, mjälte och hjärna eller hjärta.
Misstänker man förekomst av denna sjukdom ska länsveterinär och Jordbruksverket omedelbart informeras. Prover skickas till SVA:s avdelning för vilt, fisk och miljö/fisksektionen . Skriv vilken sjukdom du misstänker och informera laboratoriet i förväg om att prov kommer. Observera smittrisken, all utrustning som varit i kontakt med fisken eller fiskodlingen ska saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling får utföras samma dag. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.