Historik och kuriosa

En urgammal sjukdom

Boskapspest är en uråldrig sjukdom som anses stamma ur människans mässlingvirus. Sjukdomen är känd sedan 400-talet e Kr och har under folkvandringarna från Asien spritt sig över Europa. Boskapspest har i många fall spridits över världen som en form av tidig biologisk krigsföring. Djingis och Kublai Kahn anses medvetet ha spridit boskapspest till Europa under 1200-talet genom att föra med sig smittad stäppboskap (som föreföll vara resistenta mot boskapspest) vid nya landvinningar. Boskapspest anses vara en sjukdom nära förknippad med krig och oroligheter och både romarrikets fall och franska revolutionen föregicks av boskapspestepidemier. Bernardino Ramazzini (1633-1714) var den första som mer vetenskapligt beskrev sjukdomen.

Den första lyckade bekämpningen

När boskapspest dödade flera av påve Clemens XI:s nötkreatur fick Giovanni Lancisi (1634-1720) i uppdrag att försöka undersöka sjukdomen närmare för att kunna kontrollera den. Han upptäckte att sjukdomen endast kunde kontrolleras med utslaktning. Genom stränga regler om utslaktning, desinfektion och förbud mot förflyttning av djur blev påvens besättning fri från boskapspest trots att sjukdomen härjade i stora delar av Europa.

Boskapspesten når England

1714 når boskapspesten England. Kung George I ger en kirurg vid namn Thomas Bates i uppdrag att försöka kontrollera sjukdomen. Bates inför då liknande regler som i Vatikanen men dessutom införs också de första statliga ersättningarna till drabbade jordbrukare. Efter tre månader har Bates lyckats utrota sjukdomen. 1745 återkom boskapspesten till England. Tyvärr följdes inte Bates rekommendationer denna gång och sjukdomen härjade i landet i tio år.

Sverige och Europa 1700-1800-tal

Boskapspest kom i början av 1700-talet till Sverige med import av hudar från Tyskland, och fanns sedan i vårt land under större delen av seklet. Under senare delen av 1700-talet beräknas sjukdomen ha dödat 200 miljoner nötkreatur på den europeiska kontinenten, och var en bidragande orsak till upprättandet av veterinärutbildningen i Lyon 1752. I början av 1800-talet var Europa fritt, men under Krimkriget (1854-1856) återkom sjukdomen igen. Järnvägen var en bidragande orsak till att boskapspesten åter spreds i Europa. Livdjurstransporter från Ryssland tros ha fört med sig smittade djur via Riga till resten av Europa. Tyvärr ignorerades Lancisis och Bates rekommendationer även denna gång. Istället var behandling åtgärden på modet. 1867 vänder dock opinionen och Bates rekommendationer införs på nytt. 18 000 nya fall i England i februari detta år är nere i endast åtta nya fall i september samma år.

Afrika

Afrika, söder om Sahara hade varit fritt från boskapspest tills Italien förde med sig smittad boskap från Indien till Etiopien. En pandemi svepte därefter över den Afrikanska kontinenten mellan 1887 och 1903. Miljontals tama och vilda djur dog och många stammar som var beroende av boskap svalt. Lejonen svalt också och blev i många fall människoätande. Många transporter stannade av eftersom de ofta var beroende av dragdjur. 60 000 människor i Östafrika anses ha svultit ihjäl och Etiopien förlorade 95 % av sin boskapspopulation. Dr JT Edwards revolutionerar kontrollen av boskapspest då han 1920/30 tar fram ett vaccin. Genom bland annat massvaccineringar och utslaktning blev boskapspesten nästan helt utrotad, men tyvärr avbröts vaccinationsprogrammet i förtid av flera länder och från två kvarvarande foci blossade sjukdomen åter upp i Afrika 1983.Utrotningskampanjen återupptogs med sikte på en boskapspestfri värld år 2011. Om det lyckas blir boskapspest den andra sjukdomen efter smittkoppar att utrotas i världen.

Läs mer i Nordisk familjebok från 1878
och från 1905

 

FAO drev mellan 1994 och 2011 en världsomspännande kampanj med målet att utrota boskapspest. Detta uppfylldes den 28 juni 2011 då FAOs 192 medlemsländer skrev på en deklaration som bekräftade att sjukdomen nu var utrotad.