Det material som är aktuellt för undersökning är material från hjärnstammen och käklymfknutor (dvs material från döda djur). I experimentella sammanhang tas även biopsier från t.ex. tarmslemhinna.
Provmaterialet undersöks med så kallat snabbtest (ELISA), en metod som tar några timmar att genomföra. Positiva snabbtest måste alltid konfirmeras med ytterligare metoder. Exempel på konfirmerande metoder är Western Blot och immunohistokemi. Eftersom diagnostiken fortlöpande utvecklas är det angeläget att SVA alltid kontaktas för att få aktuell information om provtagning och undersökningsmaterial när det gäller kliniska misstankar om CWD.
Vid positiva fall av CWD måste vidare diagnostik genomföras för att fastställa vilken variant av sjukdomen det är. Bland annat kan det krävas inokulation av möss och dessa metoder tar flera månader att genomföra.