Viruset infekterar vanligtvis via insektsbett eller via peroral smitta. Under inkubationstiden invaderar viruset parenkymet i levern och organen i det retikuloendoteliala systemet, där det orsakar cellskador. Hos dräktiga djur förs viruset via blodbanorna till placenta.
Makroskopiskt ses vid obduktion en fokal nekrotisk hepatit med karakteristiska, ca 1mm i diameter, vita levernekroser jämnt fördelade i vävnaden. Ödem och emfysem i lungorna, splenomegali, blödningar i lymfknutor, endokard och mag-tarmkanal förekommer också. I hjärnan ses histologiskt degenerativa förändringar och perivaskulära ”cuffings”. I hepatocyterna ses acidofila nukleära inklusionskroppar.