AD var initialt i många länder en lindrig sjukdom som framförallt angrep spädgrisar. Under 1960- och 70-talet uppträdde dock mer virulenta virusstammar främst i USA och Västeuropa, vilket gav upphov till stora förluster bland spädgrisar, men även hos slaktsvin. Inom EU är Finland det enda land där sjukdomen aldrig har påvisats. Flera medlemsstater, däribland Sverige, har utrotat sjukdomen, medan andra är i olika stadier av bekämpnings- och utrotningsprogram.
AD uppvisar en säsongsmässig variation och de flesta utbrott inträffar under den kalla årstiden. AD-virus introduceras oftast i en besättning via infekterade djur, men personer och föremål kan också överföra smittan.
Vanligtvis utsöndrar grisar virus under 2–4 veckor efter primärinfektion. Efter genomgången akut infektion kan AD-virus kvarstå i en latent form i olika vävnader i kroppen, framförallt i CNS. Vid kraftig stress eller annan nedsättning av immunförsvaret kan dessa latenta virusformer aktiveras och grisen kan återigen börja utsöndra virus och därmed orsaka fortsatt smittspridning. Reaktivering inträffar dock relativt sällan och man kan under lång tid ha en seropositiv gris i en besättning utan att virusutsöndring sker.