Folkhälsoaspekter

Gemensamt för alla vektoröveförda encefaliter är att man bör skydda sig mot myggstick för att minska risken för sjukdom. Man bör till kvällarna, den tid då myggorna främst biter, bära långärmade tröjor och långbyxor. Man bör också smörja in huden med myggmedel och till natten kan man ligga under myggnät. Fläkt eller luftkonditionering håller i viss mån även borta myggen. Vattensamlingar (där myggor kan kläckas) i närheten av bostadshus kan vara viktiga ur smittspridningssynpunkt. Det finns ingen specifik behandling mot någon av dessa encefaliter. Diagnosen fastställs serologiskt, d.v.s. man påvisar virusantikroppar i patientens blod.

EEE/WEE/VEE

Människa och drabbade djurslag smittas genom bett av infekterade myggor. Vid EEE/WEE utvecklar människa och häst vanligen inte sådan halt av virus i blodet att myggorna infekteras och kan därför betraktas som en slutvärd. Gällande VEE däremot så kan häst uppnå höga virushalter i blodet, vilket möjliggör en infektioncykel mellan hästar och myggor och även direkt mellan hästar. Aerosolsmitta på människa har förekommit vid VEE, men direkt smitta mellan människor har inte bevisats.

Inkubationstiden är normalt 2-6 dygn, men kan vara så kort som ett dygn. Sjukdomsbilden hos människa liknar den vid fästingöverförd hjärninflammation, TBE. Efter en kort inkubationstid och ospecifika initialsymtom, uppstår hjärninflammation, ofta med kramper och nedsatt medvetandegrad. Dödligheten varierar men är ofta hög.

Sjukdomarna är inte formellt anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, men eventuella fall bör ändå anmälas till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten som ”annan allvarlig sjukdom med anmärkningsvärd utbredning”.

JE

Sjukdomen överförs till människa via myggor tillhörande Culex-släktet. Sjukdomen sprids inte direkt från människa till människa.

Inkubationstiden är 3-7 dygn. Patienten insjuknar med feber, huvudvärk, illamående och kräkningar. I svåra fall kan patienten bli omtöcknad eller medvetslös och ibland ses även kramper och förlamningar. Dödligheten är hög och flera överlevande patienter blir aldrig helt återställda.

Det finns ett vaccin (avdödat) som kan rekommenderas till resenärer som kommer att vistas längre tid (mer än 3–4 veckor) på landsbygden i länder med japansk encefalit.

Japansk encefalit är en anmälningspliktig sjukdom (under diagnosen viral meningoencefalit) och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och Folkhälsomyndigheten.

Det bör än en gång betonas att risken att ådra sig japansk encefalit är synnerligen liten, även när man reser till områden varifrån sjukdomen rapporterats. Två svenska fall är kända under senare år. Patienterna hade smittats på Bali och i Thailand.

Läs mer om Hästencefaliter som zoonos:

Folkhälsomyndigheten

EEE
WEE