Beredskap och bekämpning

  • Det är förbjudet att utfodra grisar med alla typer av kokt eller okokt matavfall.Förbudet gäller även minigris.
  • Personer som varit i länder eller områden med mul- och klövsjuka får inte ta med sig obehandlade kött- och mjölkprodukter eller andra obehandlade produkter från klövbärande djur till Sverige.
  • Personer som varit i länder eller områden med mul- och klövsjuka bör undvika direktkontakt med klövdjur i Sverige i minst fem dygn samt tvätta kläder och skor vid hemkomsten.
  • Personer som varit i kontakt med klövbärande djur i annat land bör inte komma i direktkontakt med klövbärande djur i Sverige på minst två dygn.

I länder som är fria från eller har låg incidens av mul- och klövsjuka är stamping out i kombination med kontroll av spridningsvägar det mest effektiva och ekonomiska bekämpningssättet vid utbrott. Möjligheten (och kostnaden för) att begränsa smittspridningen avgörs i stor utsträckning av snabbheten i åtgärdernas insättande, samt av noggrannheten i genomförandet av dessa. I enzootiska områden kontrolleras sjukdomen genom vaccination. Avdödade vacciner, innehållande lämpliga subtyper av de i området vanligen förekommande serotyperna används.  Vaccinerna ger en kortvarig immunitet, och beroende på smittrycket måste revaccination av alla nötkreatur ske med 4–12 månaders intervall. Vaccination av grisar utförs vanligen inte, då immuniteten hos dessa blir mycket kortvarig. Det finns numera metoder för att skilja antikroppar orsakade av vaccin från antikroppar orsakade av infektion (sk. DIVA-vacciner).

Levande attenuerat vaccin har använts i en del länder, men risken för att vaccinstammen skall orsaka sjukdom eller återta sin virulens är stor. Inte heller med dessa vacciner erhålls långvarig immunitet.

Efter att inom EU helt ha slutat med vaccination ändrades de gemensamma direktiven för bekämpning 2003 så att viss vaccination, under vissa förutsättningar, nu kan användas som en del i bekämpningen av ett större utbrott. Stamping out är dock fortfarande den primära bekämpningsstrategin.
Skapandet av en buffertzon genom vaccination av djur längs gränsen till ett land med enzootisk förekomst används i Europa (Turkiet, Kaukasus) för att hindra införandet av MK i den ovaccinerade europeiska djurpopulationen.

Se Smittsäkra om smittskydd på lantbrukets djur.

Se Epizootihandboken (SJV) Del II kap 7 Bekämpningsplan Mul- och klövsjuka