Etiologi

Bacillus anthracis är en grampositiv, orörlig, kapselbildande stav med mycket hög sporbildande förmåga. Bakterien har två primära virulensfaktorer; kapseln och ett tredelat toxin uppdelat i ödemfaktor, protektivt antigen och letalfaktor. Samtliga toxindelar är proteiner och är var för sig inaktiva.
Sporuleringen kan under artificiella betingelser minskas genom odling på medier med låg eller ingen halt av metalljoner, speciellt mangan. Ingen sporbildning sker heller i oöppnade kadaver efter djur som dött i antrax. Orsaken till detta anses vara för låg syrespänning och/eller för hög koldioxidspänning i kadavret.

Sporformen av B. anthracis är mycket resistent mot yttre påverkan och många kemikalier. De avdödas av 10–20 % formalinlösning inom tio minuter. Klorkalk och natriumhydroxid kan användas för desinfektion av stallar och redskap. Autoklavering vid 120 °C i 20 min eller torr värme vid 140 °C i 3 timmar är effektivt. Den vegetativa formen av bakterien är inte särskilt motståndskraftig och dör av 60 °C i 30 min liksom av enzymatiska processer orsakade av förruttnelseflora i ett kadaver. Sporerna har visats kunna överleva över 50 år i jord.