Fåglar fungerar som reservoarer och olika typer av myggor, bl.a. Culex, som vektorer. Eventuellt kan andra blodsugande insekter också fungera som vektorer. Infektionscykeln går mellan fågel och de blodsugande myggorna, som ibland även smittar människor och hästar. Människor och hästar får dock så låg virushalt i blodet att de fungerar som slutvärdar. Man har däremot sett smittspridning på människa vid blodtransfusioner, organdonationer, amning och transplacentalt. Vissa fågelarter utsöndrar virus i olika typer av sekret och exkret och kan smitta andra fåglar horisontellt. Utbrott av WNV följer myggsäsongen.
-
Hoppa till andra menyn
-
- Afrikansk hästpest
- Afrikansk svinpest
- Aujeszkys sjukdom
- Aviär influensa/ Fågelinfluensa
- Bluetongue/ blåtunga
- Boskapspest
- Bovin spongiform encefalopati (BSE)
- Brucellos
- Avmagringssjuka (CWD)
- Elakartad lungsjuka (CBPP)
- Epizootisk hemorragisk sjukdom
- Får- och getkoppor
- Infektiös bovin rinotrakeit (IBR)/ infektiös pustulär vulvovaginit (IPV)
- Klassisk svinpest
- Lumpy skin disease
- Mjältbrand/ Antrax
- Mul- och klövsjuka
- Newcastlesjuka
- Paratuberkulos
- Peste des petits ruminants (PPR)
- Porcine reproductive and respiratory syndrome (PRRS)
- Rabies
- Rift Valley Fever
- Rots
- Scrapie
- Swine Vesicular Disease
- Transmissibla spongiforma encefalopatier/ TSE-sjukdomar
- Tuberkulos
- Vesikulär stomatit
- Virala encefaliter hos häst
- West Nile fever
- Infektiös hematopoietisk nekros (IHN)
- Infektiös Lax Anemi (ILA)
- Infektiös Pankreasnekros (IPN)
- Viral hemorrhagisk septikemi (VHS)
- Vårviremi hos karp (SVC)
- Djurslagsvis indelning av epizootisjukdomarna