Klassisk scrapie smittar från tacka till lamm och mellan djur i en besättning och smitta kan finnas kvar länge i stallar och på beten. Detta i kombination med en lång inkubationstid och avsaknad av metoder för påvisande av djur som är i ett inkubationsskede (försök har gjorts med diagnostik på tonsillbiopsier, men det är en omständlig och inte helt säker metod) gör att klassisk scrapie är mycket svår att utrota.
I områden där den tidigare inte förekommit kan det vara aktuellt att slå ut hela den aktuella besättningen samt eventuella kontaktbesättningar i kombination med att sanera djurstallar och under flera års tid inte hålla djur på samma beten. Olika program baserade på selektiv utslaktning har därför prövats i olika länder. Misstänkta fall slås ut och undersöks. Vid bekräftad diagnos kan hela djurets ”blodslinje” slås ut, alternativt (men mindre effektivt) endast en aktuell tackas avkommor. Detta kombineras med restriktioner för försäljning av kvarvarande djur, kliniska kontroller samt med att kontakter mellan tackor vid lamning och med placenta/lockieflöden minimeras. Lamningsboxar bör inte användas och det område där tackorna går vid lamning bör ändras årligen. Med dessa metoder kan sjukdomen troligen begränsas om än inte utrotas.
Det har länge varit känt att får med en viss genotyp (arvsanlag) har hög motståndskraft mot scrapie, medan får med andra genotyper har betydligt sämre motståndskraft. Bekämpning av klassisk scrapie genom avelsurval för sjukdomsresistens är den metod som t.ex. England och Holland valt sedan en tid tillbaka. Möjligheten att djur som visar klinisk resistens ändå är mottagliga måste beaktas. Nor98 verkar dessutom följa ett annat mönster än vanlig scrapie och fall har förekommit hos djur som anses relativt resistenta mot klassisk scrapie.
Inom EU ställs sedan 2003 krav på att besättningar med konstaterade fall av klassisk scrapie skall avlivas, dock finns möjlighet att spara de genetiskt resistenta djuren. Ny lagstiftning som infördes 2007 separerade klassisk och atypisk scrapie. Djuren behöver inte avlivas men besättningen omfattas av restriktioner och krav på ökad TSE-övervakning (vid slakt eller då djuren dör) för att samla kunskap om dessa sjukdomar. Reglerna är i skrivande stund under omarbetning, Detaljer finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati med ändringar.