Infektionen sprids via direktkontakt mellan gris, via sperma eller indirekt via kontaminerade transportbilar, infekterade foster/fosterhinnor eller eventuellt med vinden. Det råder delade meningar om vindspridning, enligt vissa källor är det stor risk för spridning inom 500 m och fall påstås visat även inom 2–3 km, men i experimentella studier har det varit svårt att påvisa någon spridning utöver några meter.
Spridning via insemination är däremot en bevisad smittväg. Virus kan penetrera reproduktionsorganen och kan utsöndras via sperman under lång tid (visat 92 dagar). Virus kan påvisas i serum från dag 1 p.i. och som längst har det påvisats 210 dagar p.i. Immunitet utvecklas i de flesta fall. Det är dock inte alltid som antikroppar ger skydd, på grund av de många olika stammarna av viruset som förekommer. Viss korsimmunitet föreligger dock troligen. Prevalensen varierar mellan besättningar och åldersgrupper. Direkt efter utbrott är prevalensen hög på grund av en inledningsvis snabb spridning.