PRRS är en virussjukdom som drabbar tamgrisar. Den har inget svenskt namn. Innan man lyckades knyta sjukdomen till det virus som man nu vet orsakar PRRS hade sjukdomen flera fantasieggande namn. Ibland kallades den för Mystery Pig Disease och ibland för Blue Ear Disease på grund av att suggor ibland fick blå öron till följd av cirkulationsstörningar.
PRRS rapporterades första gången i USA 1987, men är nu spridd i de flesta svinproducerande länder i världen. I Europa sågs den först i Tyskland 1990. I Danmark är viruset mycket utbrett. Sverige fick sitt första utbrott av PRRS sommaren 2007. Utbrottet bekämpades bl. a genom avlivning av djur och sanering i de besättningar där infektion påvisats. Efter en omfattande provtagning kunde man under 2008 visa att Sverige åter var fritt från PRRS med mycket hög sannolikhet. Svenska djurhälsovården är ansvariga för ett övervakningsprogram för att upptäcka en återintroduktion och för att visa att Sverige är fritt från sjukdomen.
PRRS ger sig till känna på en rad olika sätt. Hos vuxna djur ses oftast endast ett lindrigt/måttligt nedsatt allmäntillstånd och hos suggor ses framförallt en ökad frekvens omlöpningar och kastningar (aborter). En viss dödlighet kan dock förekomma på grund av de cirkulationsstörningar som ger upphov till de blå öron som nämnts ovan. Hos smågrisar utgör svaghet vid födseln ett av de mest utmärkande symptomen. Detta resulterar i en starkt ökad dödlighet framförallt före avvänjningen, men även efter denna. Bland de djur som överlever ses förutom ett sämre allmäntillstånd även en försämrad tillväxt. Slaktsvin kan drabbas av komplicerad luftvägssjukdom som kan ha en dödlig utgång på drygt tio procent av fallen. Hos överlevande djur ses precis som hos smågrisarna ett försämrat allmäntillstånd och en försämrad tillväxt. Sedan 2006 finns i Asien en variant av PRRS-virus beskriven som ger ett mer akut sjukdomsförlopp med högre dödlighet.
PRRS orsakas av ett arterivirus. Infektionen sprids via direktkontakt mellan grisar eller indirekt via t ex transportbilar eller redskap som förorenats med virus, infekterade foster etc. Även vindburen smitta diskuteras och insemination utgör en risk för smittspridning eftersom virus kan utsöndras i sperma. Virus kan påvisas i prover från kastade foster eller svagfödda grisar eller i serum. Antikroppar kan påvisas i serum fr.o.m. dag 10–14 efter infektionstillfället.
PRRS lyder under epizootilagen. Om man misstänker att grisar drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Man måste se till att inga andra grisar utsätts för direkt eller indirekt kontakt med smittade grisar och grisar från den drabbade besättningen får absolut inte flyttas därifrån. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.