Länkar
SVA
Jordbruksverket
Smittskyddsinstitutet
FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations)
OIE (World organization for animal health)
ECDC (The European Centre for Disease Prevention and Control)
WHO (World health organization)

Allmänt
1994 infördes viral encefalit och encefalomyelit hos häst bland epizootiförordningens sjukdomar. Denna beteckning var ett samlingsnamn för Eastern-, Western-, och Venezuelan equine encephalomyelitis (EEE, WEE, VEE), tre insektsburna virussjukdomar hos häst som förekommer på västra halvklotet. De har aldrig setts i Europa, men de har dock aktualiserats som möjliga biologiska stridsmedel. De är också, i varierande grad, allvarliga zoonoser. 2002 infördes separata anmälningskoder för var och en av dem, dessutom infördes West Nile Fever, Japansk encefalit, och ”övriga encefaliter och encefalomyeliter på häst” bland epizootiförordningens sjukdomar. Bornasjuka och EHV-1 är anmälningspliktiga och ingår inte i detta komplex. West Nile fever står dessutom upptagen som anmälningspliktig på övriga djurslag. Alla misstänkta fall av encefalomyelit på häst bör dock (vid bedömning av potentiell smittrisk) betraktas som VEE tills motsatsen bevisats. EEE, WEE och VEE förekommer i Nord- Central- och Sydamerika (VEE dock inte norr om södra USA). West Nile Fever förekommer i Nord- och Centralamerika, Mellanöstern, delar av Asien och emellanåt i delar av Europa. Japansk encefalit förekommer i delar av Asien.

Sjukdomssymtomen hos häst börjar med feber, som först kan avklinga för att sedan stiga på nytt. Drabbade hästar blir överkänsliga för ljud och beröring och får ofrivilliga muskelrörelser som kan ses som darrningar under huden. De kan gå i cirklar, bli vingliga eller få oförklarlig klåda. Så småningom blir djuren slöa och får allt svårare med balansen. Sjukdomen kan få dödlig utgång. Då föregås döden av allt värre rörelsesvårigheter och så småningom medvetslöshet, inom några dygn. Människor får feber, illamående och kräkningar, följt av nackstelhet, ibland kramper och i värsta fall koma och död. Olika fågelarter får varierande symtom, beroende på art och virustyp.

Smittämnena sprids via blodsugande insekter. Vilda fåglar fungerar ofta som smittreservoar i områden där smittan förekommer. VEE-virus finns i blodet i hög koncentration hos infekterade hästar och människor och kan smitta vidare genom t.ex. myggbett. Hästar och människor smittade med EEE, WEE, West Nile fever eller japansk encefalit är förmodligen slutvärdar.