Länkar
SVA
Jordbruksverket
FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations)
OIE (World organization for animal health)
DEFRA (Jordbruksministeriet, Storbritannien)
EUs webbportal

Mul- och klövsjuka (MK) är en höggradigt smittsam vesikulär sjukdom hos klövbärande djur. Infektionen betraktas som en av de mest betydelsefulla ur ekonomisk synpunkt. Förlusterna uppstår främst på grund av produktionsbortfall, bekämpningskostnader och exportrestriktioner. Mortaliteten i sig är låg men djuren blir kraftigt nedsatta av sjukdomen, konvalescensperioden är lång och sekundärinfektioner vanligt. Infektion hos människa finns rapporterat men är ovanligt.

Initialt har drabbade nötkreatur feber och inappetens samt nedsatt mjölkproduktion. Inom ett dygn från symtomens början utvecklas smärtande blåsor i munslemhinna, i klövrand och mellan klövarna samt ibland på spenarna, vilket gör att djuren saliverar rikligt, vägrar äta och blir halta. Hos svin är symtomen lite otydligare men består av feber, inappetens och hälta på grund av blåsbildning främst i klövregionen. Får och getter får mycket diffusa symtom och vanligen är hälta det enda som ses. Förändringar i klövrand och klövspalt kan ses men är mycket svåra att upptäcka på dessa djurslag.

Mul- och klövsjuka är oerhört smittsamt. Smittämnet kan spridas via luft över flera kilometer. Transportfordon, redskap och människor som fått viruset på kläderna kan också bidra till att sprida smittan mellan besättningar. Infekterade djur utsöndrar virus redan innan symtom kan ses och även efter tillfrisknande. Virus sprids via utandningsluft, sekret och mjölk. Kött och andra produkter från infekterade djur innehåller också smittämne.