Redan de gamla grekerna kände till tuberkulosen, och Hippokrates beskrev sjukdomsbilden väldigt noggrant. Gravfynd i Egypten visar, att denna sjukdom fanns redan för åtminstone 5000 år sedan.

Under mitten av 1800-talet dog fyra miljoner människor per år i Europa av tuberkulos. Tuberkulos är den farsot som krävt flest dödsoffer genom historien, pesten inräknad.
Lungtuberkulosen kulminerade som dödsorsak i Sverige kring 1875 och var då, liksom långt tidigare, vanligast i mälarlandskapen. Tuberkulos var då alltjämt den vanligaste dödsorsaken i Sverige näst efter ålderssjukdomarna. Så sent som på 1930-talet dog årligen nära 10 000 personer i lungtuberkulos.

Bland tidiga behandlingsmetoder kan nämnas italienaren Carlo Forlaninis pneumothoraxbehandling ("gasbehandling", "lungkollaps"), som han föreslog redan 1882 och som kom att tillämpas långt fram i tiden som en metod att påskynda läkning.

Historien om hur tuberkulosen till slut kunde övervinnas är i mycket läkekonstens egen historia. År 1882 upptäckte en tysk forskare, Robert Koch, tuberkelbacillen, och detta blev vändpunkten i sjukdomens historia. Även om det ännu inte fanns något sätt att bota sjukdomen, innebar kunskapen om dess smittosamhet en möjlighet till skydd genom isolering och renlighet. Skyltarna med uppmaningen "Spotta ej på golvet" sattes upp vid den här tiden.
Sanatorierna blev en naturlig vårdform, och dessa placerades gärna långt från bosättningscentra i hälsosam skogsatmosfär. I slutet på 1800-talet byggdes det första sanatoriet i Sverige. Trots att det ännu inte fanns någon effektiv behandling, ledde dessa åtgärder till en avsevärd minskning i sjukdomens förekomst. På 1920-talet lyckades man framställa ett vaccin mot tuberkulosbakterien, BCG-vaccinet. Man injicerar levande men försvagade bakterier av M.bovis, BCG, Bacille Calmette-Guérin. I Sverige vaccinerades alla nyfödda barn från 1940-talet till 1975. År 1943 upptäckteSelman Abraham Waksman, född i Ukraina och verksam i USA, streptomycinet, och samma år fann en svensk ung forskare, Jörgen Lehman, att para-amino- salicylsyra var effektivt mot bacillen. PAS smakade otroligt illa, och irriterade magen, men då dessa två mediciner kombinerades med varandra, var tuberkulosen besegrad.

Läs om;
lungsot i Nordisk familjebok från 1886
och från 1912
och om tuberkulos i upplagan från 1920

Antalet historiska kulturpersonligheter som dött av tuberkulos är mycket stort. Här kan endast som exempel nämnas Molière, Chopin, Keats, Harriet Löwenhielm, Edith Södergran, Systrarna Brontë, Frans Kafka, George Orwell, Simon Bolivar och Vivien Leigh.

Läs mer om Tb i konst och historia på Wikipedia