Smittspårning eller epidemiologisk utredning syftar till att ta reda på var smittan har kommit ifrån och var den kan ha spridits till. Smittspårningen behöver genomföras skyndsamt så att misstänkt smittade anläggningar kan identifieras och beläggas med restriktioner så att ytterligare smittspridning förhindras.
Det är viktigt att ha kunskap om den aktuella sjukdomens epidemiologi för att fokusera utredningen på relevanta spridningsvägar och tidsperioder. Läs mer i stycket epidemiologi under respektive sjukdom.
Ingående och utgående kontakter
Ingående kontakter representerar möjliga spridningsvägar som kommit till anläggningen och som är relevanta för smittspårning bakåt. En kontakt kan vara både ingående och utgående om det t.ex. är en besökare som besöker flera gårdar på sin runda. Utgående kontakter är sådant som lämnar gården och som är intressant att smittspåra framåt.
Tidsfönster
Tidsfönster för att spåra ingående och utgående kontakter kan uppskattas baserad på tidpunkten för när symptom noterades i besättningen, inkubationstid och utsöndringsperiod för det aktuella smittämnet. Ingående kontakter ska identifieras och eventuellt följas upp under perioden för introduktionsfönster och utgående kontakter ska identifieras under hela perioden från tidigaste möjliga introduktion fram tills då anläggningen spärrförklarades. För vissa sjukdomar som t.ex. mul-och klövsjuka är det viktigt att undersöka alla djur i besättningen för att hitta djur med äldst lesioner och beräkna tidsperioderna utifrån den informationen. Det är klokt att också lägga på en säkerhetsmarginal på introduktionsfönstret ifall man inte lyckats identifiera de djur som hade symtom först.
Intervju med djurägare
Vid misstanke eller bekräftat fall av en epizootisjukdom utser Jordbruksverket en veterinär som ska göra en smittutredning i besättningen. Smittutredningens grundpelare är en grundligt genomförd intervju med djurägaren eller annan person med kunskap om flöden till och från besättningen. Som stöd till intervjun finns ett särskilt frågeformulär som ska fyllas i och rapporteras till myndigheterna. Frågeformuläret ska ses som ett stöd och frågorna i det specifika fallet ska anpassas efter den aktuella sjukdomen och dess epidemiologi.
Det kan vara en utmaning att få fram all information som behövs i en utbrottssituation när alla är stressade och djurägaren kanske drabbas av krisreaktioner och chock. Här följer några tips som kan vara till hjälp i den här situationen:
- Tänk igenom uppdraget och inse att din kompetens och din insats är av största vikt för att spåra smittan och därmed begränsa utbrottet.
- Avsätt tillräcklig med tid till intervjun
- Se till att både du och djurägaren är bekväma. Välj ett varmt kök eller fikarum istället för att frysa ute på gårdsplanen. Förse er båda med fika.
- Lägg tid på att skapa förtroende innan du ger dig in på frågorna.
- Förklara syftet med intervjun.
- Undvik att ställa frågor på ett sätt som gör att djurägaren känner sig skyldig till det som hänt eller rädd för att få skulden.
- Ge utrymme för djurägaren att ställa frågor och gör vad du kan för att besvara dessa.
- Försök att utstråla lugn och tala lugnt och tydligt.
- Ställ öppna frågor och lämna tid för djurägaren att tänka efter och tala till punkt.
- Fokusera på att lyssna och låt djurägaren stå för det mesta av pratandet.
- Formulera om en fråga på flera sätt och ställ följdfrågor så att du säkert har uppfattat situationen rätt.
- Försök att få prata med förman eller anställda som ibland har mer detaljinformation än djurägaren.
Vilka kontakter behöver följas upp?
För alla kontakter som identifieras under de aktuella tidsperioderna gör myndigheterna en riskanalys som avgör om det är relevant att gå vidare med utredningar i kontaktbesättningar. Generellt är levande djur hög prioritet att utreda medan t.ex. besökare som inte varit inne i djurutrymmen är lägre prioritet. Som utredande veterinär behöver du inte sålla och prioritera utan all information som du får fram ska skickas till myndigheterna för bearbetning och analys.