Avsnittet syftar till att ge en översikt över de olika delarna av epizootibekämpningen.
Anmälan om misstanke
Den som misstänker att ett djur har drabbats av en epizootisk sjukdom är skyldig att anmäla detta till en veterinär. En veterinär som misstänker eller får kännedom om epizootisk sjukdom måste omedelbart anmäla misstanken till Jordbruksverket och länsstyrelsen samt vidta åtgärder för att förhindra smittspridning. Hur Jordbruksverket hanterar misstanken beror på vilken sjukdom som misstänks men oftast blir det frågan om provtagning och ibland spärrförklaring. SVA lämnar instruktioner om provtagning och provtagningsmaterial finns på länsstyrelsen.
Spärr- och smittförklaring
För att förhindra ytterligare spridning av sjukdomen utfärdas spärrförklaring av den misstänkt smittade gården och eventuella kontaktgårdar. En spärrförklaring syftar till att motverka smittspridning och innebär bla att inga djur eller produkter som kan bära med sig smitta får lämna eller komma in till gården. Jordbruksverket kan besluta om smittförklaring av de områden där smitta förekommer. Smittförklaring kan innebära ytterligare begränsningar i hanteringen av djur eller produkter i området.
Nationellt transportstopp
Vid utbrott av tex. mul- och klövsjuka kan Jordbruksverket besluta om ett tillfälligt totalförbund för alla djurtransporter. Transportstoppet syftar till att begränsa smittspridning i ett initialskede av ett utbrott, innan en överblick över smittläget finns.
Smittspårning
För att utreda varifrån smittan kommer och hur den kan ha spridits vidare måste utförlig smittspårning göras. Smittspårningen innebär bl.a. att sammanställa uppgifter om kontakter och att försöka hitta möjliga och sannolika smittvägar. En första smittutredning görs på gården, oftast av den veterinär som varit först på plats. Mer om smittspårning.
Restriktioner i området
Jordbruksverket kan införa olika typer av restriktioner i området där smittan förekommer, t.ex. förbud att flytta djur och tillträdesförbud till djurstallar. När det gäller vissa EU-reglerade epizootisjukdomar upprättas skydds- och övervakningsområden runt den smittade anläggningen.
Bekämpning av epizootin
Beroende på sjukdom tillämpas olika strategier för att förhindra spridning och utrota sjukdomen. För de mycket smittsamma epizootisjukdomarna, som exempelvis mul- och klövsjuka, svinpest och aviär influensa, måste samtliga mottagliga djur på en anläggning avlivas. Efter avlivning måste djurkropparna tas om hand och destrueras och anläggningen saneras från smitta. Lär mer om avlivning, kadaverhantering och sanering.
Vaccination
Djur får inte vaccineras mot epizootisk sjukdom utan särskilt beslut från Jordbruksverket. Om vaccination tillämpas finns det regelverk för hantering av vaccinerade djur och produkter från vaccinerade djur.
Ersättning
Vid epizootisjukdom ersätter Jordbruksverket förlorat djurvärde, saneringskostnader och produktionsbortfall.
Epizootihandboken
I Jordbruksverkets epizootihandbok finns information om förebyggande åtgärder och bekämpning av epizootiska sjukdomar samt anvisningar för skilda situationer. Handboken är avsedd som en vägledning för centrala, regionala och lokala myndigheter liksom för enskilda veterinärer och andra som har uppgifter i epizootisammanhang.