Länkar:
SVA
Jordbruksverket
Livsmedelsverket
FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations)
OIE (World organization for animal health)
 
Allmänt
Vesikulär stomatit (VS) är främst viktig som differentialdiagnos till mul- och klövsjuka, men orsakar också betydande ekonomiska förluster när husdjur drabbas. VS orsakas av ett s.k. vesikulovirus och drabbar främst nöt, svin och häst. Får och get är mindre känsliga. Även vilda djur är känsliga t.ex. hjort, tvättbjörn, apa, gnagare, fladdermöss och mindre däggdjur. Människa kan också smittas.

Sjukdomen förekommer i Nord-, Central- och Sydamerika. I Europa finns fall av sjukdomen beskriven bland hästar i Frankrike i början på 1900-talet. Sjukdomen har aldrig påvisats i Sverige.

Symtomen utgörs framförallt av feber och blåsor i munslemhinna, klövrand/hovrand eller på spenar. Inkubationstid är vanligen 2-3 dagar, men kan sträcka sig upp till 21 dagar. Upp till 90 % av djuren i en besättning kan drabbas och blåsornas är ofta lokaliserade till samma kroppsdel hos djuren i ett besättningsutbrott. De sår som bildas när blåsorna brister självläker inom ca 10 dagar, såvida inte sekundärinfektioner tillstöter.

Beroende på var blåsorna sitter ses inappetens, dreglande och smackande, hälta eller sänkt mjölkproduktion. Dödligheten är låg. VS hos människa ger influensaliknande symtom.

Observera! Den enda kliniska avvikelsen från mul- och klövsjuka i ett tidigt stadium är att även hästar drabbas. Sjukdomen skall därför betraktas som mul- och klövsjuka till dess motsatsen bevisats!