Boskapspest orsakas av ett Morbillivirus som är närbesläktat med både mässling- och valpsjukevirus. Sjukdomen drabbar de flesta klövbärande djur, men framför allt nötkreatur och bufflar. Sjukdomen förekom i Sverige senast på 1700-talet, men har i modern tid framför allt funnits i delar av Afrika och Asien. FAO bedrev mellan 1994 och 2011 r en världsomspännande kampanj som 2011 uppnådde målet att utrota boskapspesten .

Boskapspest sprids framförallt genom direktkontakt mellan djur, men smittämnet kan överleva länge i kyld eller frusen vävnad från sjuka djur, dock avdödas det vid upphettning.

Djur som drabbas av boskapspest får påverkat allmäntillstånd med feber, nos- och ögonflöde samt efter några dagar sårskador i mun, näshåla och runt urinröret. Djuren saliverar då påtagligt och luktar mycket illa från munnen. Efter feberfasen drabbas djuren av en våldsam mörkfärgad blodblandad diarré som leder till att djuret kollapsar och dör till följd av uttorkning. Djur som överlever får livslång immunitet. Länder som är beroende av nötkreatur för att få kött och mjölk drabbas hårt av utbrott av boskapspest, ibland med svåra svältkatastrofer som följd.