Viral hemorrhagisk septikemi (VHS)
VHS förekommer i två former, dels en klassisk som huvudsakligen drabbar regnbåge i sötvatten och en marin form som kan ge sjukdom på sill med flera marina arter.
Översikt
Mottagliga för sjukdomen: laxfisk.
Fråga | Fakta |
|---|---|
Zoonos | Nej |
Smittämne | Novirhabdovirus |
Förekomst
Sjukdomen förekommer över hela världen och uppträder i två former, dels en klassisk som huvudsakligen drabbar regnbåge i sötvatten och en marin form som kan ge sjukdom på sill med flera marina arter och endast i undantagsfall på regnbåge. Sverige, Island, Finland och Norge anses än så länge fria från den klassiska formen men den marina formen har påvisats vid svensk och finsk kust. Den klassiska formen av sjukdomen förekommer i fiskodlingar i Tyskland, Frankrike med flera europeiska länder. Under första halvan av 2007 har utbrott rapporterats från USA, Belgien och Storbritannien.
Övriga benämningar
Internationellt: Viral haemorrhagic septicaemia (VHS).
Engelska: Viral haemorrhagic septicaemia.
Värddjur
Sjukdomen uppträder i två former, dels en klassisk som huvudsakligen drabbar regnbåge i sötvatten och en marin form som kan ge sjukdom på sill med flera marina arter och endast i undantagsfall på regnbåge.
Virus har påvisats i ett flertal andra fiskarter såsom lax (Salmo salar), öring (Salmo trutta), harr (Thymallus thymallus), sik (Coregonus spp.), gädda(Esox lucius), strömming/sill (Clupea harengus), lake (Lota lota), torsk (Gadus morhua), flundra (Platichthys flesus) med flera arter.
Klinisk bild
Fisken uppvisar beteendeförändringar, letargi och onormalt simsätt (whirling), mörkfärgning, exophthalmi, bleka gälar, blödningar vid fenbaser – i öga – hud. Fiskarna blir anemiska med varierande grad av blödningar i flera organ. Dödligheten är som högst vid temperature runt 9–12 °C.
Viral hemorrhagisk septikemi (VHS) ger inte sjukdom hos människa.
Etiologi
Viral hemorrhagisk septikemi orsakas av ett virus i familjen Rhabdoviridae, genus Novirhabdovirus.
Provtagning och diagnostik
För att diagnostisera sjukdomen uttas virusprov från njure, mjälte och hjärna eller hjärta. Proverna (eller hela fiskar) skickas till SVA avdelning för vilt, fisk och miljö med angivande om sjukdomsmisstanke. Informera laboratoriet i förväg att prov kommer. Observera smittrisken, vid misstanke på sjukdomen skall all utrustning som varit i kontakt med fisken eller fiskodlingen saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling får utföras samma dag.
Differentialdiagnoser
- Bakteriell septikemi såsom yersinios, furunkulos eller vibrios
- Infektiös hematopetisk nekros/IHN
Patogenes och patologi
Fiskarna uppvisar petechiella blödningar i hud och blir anemiska med varierande grad av blödningar i flera organ.
Vänster bild: Bleka gälar och blödningar - Bleka gälar och petechiella blödningar i muskulatur och på bukviscera ses ofta vid VHS. Levern kan, som här, vara flammig men utseendet kan variera, mörkt röd i tidigt stadium men bleknar i senare stadie. Även ascites är vanligt förekommande. Njuren är vanligtvis rödare än normalt och mjälten är förstorad.
Histopatologiskt hittar man fokala nekroser och degeneration i njure, lever och mjälte.
Bildkälla: SVA.
Höger bild: Blödningar i muskulaturen - Ett typiskt fynd vid VHS är blödningar i muskulaturen.
Bildkälla: SVA.
Epidemiologi
Infektion sker oftast vid temperaturr mellan 1–15 °C, men kan förekomma upp till 20 °C. Inkubationstid är beroende av temperatur och dos, men är omkring 5–12 dagar. Sjukdomen förekommer i både salt och sötvatten och i temperaturintervallen 2 till 20 °C. De flesta sjukdomsutbrotten förekommer under vårperioden vid flukturerande vattentemperaturer.. Viruset inaktiveras efter cirka 4 dagar i saltvatten, men kan i sötvatten vara infektivt i månader/år. Viruset överförs inte från föräldradjur till avkomma men smittar lätt mellan fiskar och till rom som inte tvättats med desinficerande preparat.
Beredskap och bekämpning
Terapi och vaccin saknas.
Vid misstanke på förekomst av sjukdomen ska länsveterinär eller Jordbruksverket omedelbart informeras.
Folkhälsoaspekter
Viral hemorrhagisk septikemi (VHS) ger inte sjukdom hos människa.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Mottagliga för sjukdomen: laxfisk.
VHS förekommer över hela världen. Sjukdomen delas in i två former. En klassisk form som drabbar regnbåge i sötvatten och en marin form som kan ge sjukdom på marina arter, till exempel sill (den marina formen kan i undantagsfall smitta regnbåge). Sverige, Island, Finland och Norge anses än så länge fria från den klassiska formen men den marina formen har påvisats vid svensk och finsk kust. Den klassiska formen av sjukdomen förekommer i fiskodlingar i Tyskland, Frankrike med flera europeiska länder.
Symptomen hos fiskar som har akut VHS är mörk hud, utstående ögon, apati och onormalt spiralformigt simsätt. Runt ögonen, på huden, i bukväggens hinnor, i muskulaturen och de inre organen förekommer ofta rikligt med blödningar. Av blödningarna blir fisken anemisk.
VHS orsakas av rhabdovirus. Viruset överförs inte från föräldradjur till avkomma men smittar lätt mellan fiskar. Rom som inte tvättats med desinficerande preparat kan sprida smittan. För att diagnostisera sjukdomen tas virusprov från njure, mjälte och hjärna eller hjärta
Vid misstanke på förekomst av sjukdomen ska länsveterinär eller Jordbruksverket omedelbart informeras. Prover skickas till SVA:s avdelning för vilt, fisk och miljö/fisksektionen. Skriv vilken sjukdom du misstänker och informera laboratoriet i förväg om att prov är på väg. Observera smittrisken. All utrustning som varit i kontakt med fisken eller fiskodlingen ska saneras och desinficeras. Inga besök på annan fiskodling får utföras samma dag.
I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.