Populärvetenskaplig sammanfattning

horse

Newcastlesjuka är en mycket smittsam virussjukdom som drabbar fjäderfä. Om vilda duvor drabbas av viruset går sjukdomen under namnet duvpest.

Viruset angriper nervsystemet, andningsorganen och tarmen hos fåglarna. Symtomen varierar mycket beroende på bland annat fåglarnas art, ålder och vilken virusvariant som drabbat fåglarna. Hos drabbade fåglar ses ett eller flera av följande symptom: kraftigt sänkt äggproduktion, ägg utan skal (så kallade hinn- eller skinnägg) eller äggskal med pigmentförändringar. Ökad
dödlighet kan ses. I de fall djuren visar symtom på sjukdom ses problem med andning och/eller hosta, ibland även diarré. Symtom från centrala nervsystemet ses som förlamning av vingar och ben, vridning av nacken, kramper och cirkelgång.  I det
senaste utbrottet med högpatogen Newcastlesjuka i Sverige under
2014 sågs få eller inga direkta sjukdomssymptom på djuren men
äggproduktionen påverkades kraftigt. Den stora produktionssänkningen föregicks av en förhöjd andel ägg utan skal, så kallade hinn- eller skinnägg samt ägg med skalfärgsförändringar.

Newcastlesjuka är inte farligt för människor, men vid nära kontakt kan människor eventuellt drabbas av ögoninflammation.

Sjukdomen orsakas av PMV-1 (paramyxovirus typ 1).  Förutom fjäderfä kan även burfåglar och vilda fåglar infekteras av PMV-1.  Sjukdomen kan orsaka explosiva utbrott hos tamhöns, kalkon, fasan, duva och vaktel. Ankor och gäss är också känsliga men det är sällan man ser allvarligare utbrott hos dessa arter. För att infektionen hos fjäderfä skall klassificeras som Newcastlesjuka krävs att viruset har en tillräckligt hög sjukdomsframkallande förmåga.

Virus sprids framförallt genom direktkontakt med sjuka fåglar eller symtomlösa virusbärare. Vaccinerade fåglar, burfåglar och vilda fåglar kan ibland bära på smittan under lång tid utan att vara sjuka. Flyttfåglar misstänks därför kunna sprida smittan över stora avstånd. Smittan kan också spridas vid handel med levande fåglar och även via kontaminerade föremål som till exempel redskap, kläder, transportlådor, foder, lastbilar, damm, fjädrar och ägg. Vindburen överföring har setts över korta avstånd (upp till cirka 60 meter). För att man skall kunna säga att en infektion med PMV-1 är Newcastlesjuka krävs att man isolerar virus eller påvisar arvsmassa från virus för att kunna bestämma dess sjukdomsframkallande förmåga. SVA är nationellt referenslaboratorium för Newcastlesjuka.

Newcastlesjuka lyder under epizootilagen. Om man misstänker att djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att man ska stänga in flocken med fåglar och alla andra fåglar tillhörande samma besättning om det är möjligt. Ingen person, något ägg eller djur som haft kontakt med de misstänkt smittade djuren får lämna anläggningen förrän en veterinär tagit över fallet. Bekämpningen styrs av ett EU-gemensamt bekämpningsdirektiv, vilket innebär att det finns mycket noggrant reglerat vilka åtgärder som skall vidtas då Newcastlesjuka misstänks eller har konstaterats. Lagstiftningen innebär också att det inte är tillåtet att vaccinera mot Newcastlesjuka i Sverige, med undantag för brevduvor och utställningsduvor som vaccineras inom alla EU-länder. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.

http://ec.europa.eu/food/animal/diseases/controlmeasures/newcastle_en.htm

Comments are closed.