BSE eller ”Galna kosjukan” är en sjukdom hos nötkreatur som första gången diagnostiserades 1986 i Storbritannien. På senare tid har man identifierat atypiska varianter av BSE och kallar därför den variant som upptäcktes 1986 för klassisk BSE. Under 2006 upptäckte Sverige sitt första och hittills enda diagnosticerade fall av BSE, det var atypisk BSE. BSE har rapporterats från många europeiska länder samt även Kanada, USA, Japan och Israel. Även om BSE fortfarande diagnostiseras i flera länder så ser man allmänt en positiv trend inom EU med totalt sett färre konstaterade fall. Inkubationstiden är lång från två år och uppåt, så det är sällsynt att djur yngre än två år insjuknar. Stress i samband med till exempel kalvning eller transport kan vara en faktor som utlöser sjukdomen. Symtomen kommer ofta smygande. Tappad rangordning i flocken eller ovilja att följa med de andra kan vara ett första tecken. Det sker en gradvis försämring av djurets tillstånd under flera veckor, ibland månader. Symtom som kan ses är bland annat: överkänslighet för ljud, ljus, beröring, nervositet, ovillighet att gå över vissa underlag, aggressivt beteende samt balanssvårigheter.
Vad man vet idag är smittämnet ett mycket motståndskraftigt infektiöst protein (prion) som förorsakar hjärnförändringar. Smittämnet startar en omvandling av djurets egna prioner till en sjuklig form med en annan tredimensionell struktur. De förändrade prionerna är exceptionellt motståndskraftiga mot nedbrytning. De tål höga temperaturer, många desinfektionsmedel och överlever flera år i miljö. Ursprunget till klassisk BSE är okänt, men en av teorierna är att klassisk BSE i själva verket är infektion med scrapie-agens som anpassat sig till nötkreatur, en annan teori är att ursprunget är atypisk BSE.
Ursprunget till atypiskt BSE är också okänt, men det finns teorier om att det är en spontant uppkommen variant. Smittvägen för den stora epidemin av klassisk BSE i Storbritannien var genom att kött- och benmjöl tillverkat av döda djur eller slaktbiproduker användes i foder. I detta ingick även djur som dött i BSE och på så sätt fick andra djur i sig smittämnet. För att förhindra smittspridning är det sedan många år förbjudet inom EU att utfodra idisslare med kött- och benmjöl. Ingen direkt smitta sker mellan djur. Risk för överföring från ko till kalv under fosterstadiet räknas som mycket liten. Diagnos kan enbart ställas på dött djur genom att hjärnvävnad undersöks. Inom övervakningen används så kallade snabbtester, vilka kan ibland ge falskt positiva resultat. Därför måste positiva tester alltid följas upp med konfirmerande undersökningar
Övervakning
Man tror att BSE kan orsaka sjukdom hos människa, variant av Creutzfeldts-Jacobs sjukdom (vCJD). Läs mer om denna sjukdom hos Folkhälsomyndigheten
Det finns därför finns en omfattande lagstiftning för att förhindra att smittade produkter kommer ut till konsumenterna. Sedan 2001 har en omfattande övervakning pågått i hela EU. Övervakningen omfattar både provtagning i normalslakt samt provtagning av självdöda eller avlivade djur. Syftet med övervakningen är att följa situationen i Europa och se att kött- och benmjölsförbudet har effekt.
Om man misstänker sjukdomen
BSE lyder under epizootilagen. Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Tills dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär för BSE att inga djur får förflyttas från besättningen. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.