Patogenes och patologi

Infektionsvägen  är vanligen per oral och virus replikeras först i tonsiller och svalg varefter  viremi snabbt följer. Virus angriper främst celler i det mononukleära  fagocytsystemet, och nekros av lymfoid vävnad är ett framträdande  histopatologiskt drag för sjukdomen. Skador på kärlendotel i kombination med  koagulationsstörningar ger upphov till de utbredda blödningar som ses.

Obduktionsbilden  vid akut form av afrikansk svinpest liknar den som ses vid klassisk svinpest.  Blödningar ses i bl.a. lymfknutor, njurar och hjärta. Förstoring av mjälten och  eventuellt infarkter ses främst vid infektion med virulenta stammar av  afrikansk typ. Lungödem, transsudat i bröst- och bukhåla samt stas och  blödningar i mag-tarmkanalen hör också vanligen till bilden. Vid mindre akut  förlopp är bilden likartad men mildare. Vid den ovanliga kroniska formen är bilden varierad. Förändringar återfinns främst i thorax,  pneumoni med konsolidering och nekrotiska/fibrotiska områden och kronisk  fibrinös perikardit/pleurit kan ses. Förstorade lymfknutor, artriter och  hudulcera kan förekomma.

Negativ  sektion kan förekomma även i fall med akuta kliniska symtom.

Splenomegali
Bildkälla: FAOs bildarkiv/ Master file – Mexico-US Commission for the Prevention of FMD

 

Njurblödningar Petekiella blödningar spridda över hela cortex, större blödningar ses i njurbäckenet Bildkälla: PIADC

 

Comments are closed.