Sjukdomen var historiskt, som namnet anger, begränsad till Afrika, söder om Sahara. Sverige har aldrig haft något fall av sjukdomen, men Europa har under åren haft flera utbrott framför allt på den iberiska halvön och på Sardinien, där smittan kvarstår. Sedan 2014 förekommer afrikansk svinpest även i Litauen, Polen, Lettland och Estland. Sjukdomen har till synes etablerat sig i vildsvinsstammar i dessa länder och utbrott har också förekommit hos gris. Utbrotten är en konsekvens av introduktion av afrikansk svinpest till Georgien 2007 med efterföljande smittspridning och etablering i Kaukasusregionen, Ryssland, Vitryssland och Ukraina.
Olika kliniska former kan ses, från en perakut form med mycket snabbt förlopp då grisarna dör innan några symtom har hunnit observeras, till en långsammare form med varierande sjukdomsbild som kan fortgå under flera månader. Akut form av afrikansk svinpest börjar med hög feber som följs av upphörd foderlust och nedsatt allmäntillstånd. Dräktiga suggor kastar vanligen på ett tidigt stadium. Huden blir ofta blåaktigt missfärgad på delar av kroppen. Gången är ostadig och okoordinerad. Andningssvårighet, ögonflöde, kräkningar, diarré samt blödningar från mun och ändtarm är andra symtom som kan ses. Djuren dör vanligen inom fem till tio dagar.
Afrikansk svinpest orsakas av ett Asfivirus. Smittspridning kan ske via direktkontakt mellan djur, eller genom indirekt överföring via till exempel personer, transportbilar, redskap med mera. Eftersom viruset kan överleva flera år i kylt eller fryst kött och i många rökta eller saltade produkter så är matavfall ett mycket viktig spridningssätt till nya områden. Det är därför förbjudet att föra med sig köttprodukter från smittade länder samt att utfodra grisar med matavfall inom EU.
I delar av Afrika har vårtsvin och möjligen andra vilda grisdjur, vilka är symtomlösa smittbärare, betydelse för smittspridningen. Virus kan även föröka sig i mjuka fästingar och spridas via dessa. Från infekterade individer kan virus påvisas i serum, blod och vävnader med hjälp av PCR, levande virus kan isoleras genom odling. Antikroppar i serum kan påvisas med ELISA teknik.
Afrikansk svinpest lyder under epizootilagen. Om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Man måste se till att inga andra grisar utsätts för direkt eller indirekt kontakt med smittade djur. Misstänkt smittade grisar får absolut inte flyttas från den besättning eller det stall där de befinner sig. I veterinära författningshandboken kan du läsa mer om den lagstiftning som gäller vid epizootisjukdomar.