Klinisk bild

INKUBATIONSTID: 7-14 dagar
Inkubationstiden  anges av OIE till mellan 7 och 14 dagar (men kan ibland vara så kort som 2 dagar). Sjukdomen  indelas kliniskt i fyra klassiska former: lung-, hjärt-, bland- och febril  form. Denna indelning är inte absolut och har främst ett prognostiskt värde.  Hästar är särskilt känsliga.

Lungform

Lungformen är en akut till perakut, höggradigt fatal form, som uppträder vid infektion med högvirulenta stammar hos mottagliga djur. Hög feber, hastigt insättande dyspné och hostanfall är de första tecknen. Djuren får akut lungödem och stora mängder skummande ödemvätska rinner från näsborrarna. De svettas kopiöst och står brett med frambenen och med sänkt huvud. Anmärkningsvärt nog försöker de även i sent sjukdomsstadium äta men förmår inte svälja ner fodret, något som inte ses vid andra infektionssjukdomar hos häst. Döden inträffar så gott som alltid inom 4–24 timmar.

Lungformen
Lungformen är akut till perakut och döden inträffar vanligen inom 4 – 24 timmar. Rikligt med skum från näsborrarna är ett tecken på lungödem.
Bildkälla: Plum Island Animal Disease Center (PIADC), Greenport, NY/ CFSPH

 

Hjärtform

Hjärtformen har ett mindre akut förlopp. Efter några dagar med feber på 39–41°C utvecklas karakteristiska ödem i fossa supraorbitalis. Ögonlocken blir också ödematösa och petekiella blödningar kan ses i konjunktivan. Svullnaderna breder ut sig över huvudet och kan komma att involvera även nacke, bringa samt bröstets och bukens ventralsida.

Djuret dör oftast i hjärtsvikt och mortaliteten vid denna form är 50 % eller högre. Hos djur som överlever avtar ödemen efter någon vecka.

Ödematösa ögonlock
Vid hjärtformen blir ögonlocken ödematösa och blödningar kan ses i konjunktivan.
Bildkälla: Graybook

Supraorbitalt ödem Vid hjärtformen utvecklas karaktäristiska ödem i fossa supraorbitalis. Bildkälla: Graybook

Blandform

Vid blandformen ses olika grader av symtom på de två tidigare beskrivna formerna. Dödligheten ligger runt 70-80 % och djuren dör vanligen inom 3–6 dagar.

Febril form

Den febrila formen är mildast och ses ofta i enzootiska områden hos hästar med partiell immunitet, mulor och åsnor samt hos zebror i vissa fall. Djuren får feber, eventuellt kombinerat med konjunktivit samt förhöjd andnings- och hjärtfrekvens. Ofta är djuren piggare på morgonen för att åter bli sämre under eftermiddagen. De tillfrisknar nästan alltid efter några dagar.

Comments are closed.